lördag 25 juli 2009

Knäpp? Va?

TJOHOOO!

Resan var underbar. Dock finns en hel del minnen som skrämmer mig.

Jag är så puckad ibland. Va? Jo, det är jag visst.

Första minnet utspelar sig efter Liseberg med Alicia (min kusin), Madde (min kusin Alicias mother), mamma och jag. Vi sitter på McDonalds i Borås och har nyss börjat äta. Jag har tagit favoriten ceasarsallad och har även beställt Chili cheese balls (typ friterade svinstarka ostbollar). När jag ätit två av de tre ostbollarna frågar Alicia om de var goda. Och innan jag nu citerar mitt eget jävliga svar så måste jag säga att det var meningen att jag skulle säga "Ja, den första var god men den andra smakade fan gammal kinamat". Men det var inte det som kom ut ur mitt breda kakhål.
"Ja, den första var god men den andra smakade gammal kines.... kines... öh... kines (någonstans här inser jag att nu börjar det bli en rasistisk touch av det hela)... kines... KINESKATT!"
Tryck stämning? Are you kidding?

Madde skrattar lite halvhjärtat och Alicia säger "Kineskatt? Va? Hehehe, jag fattar inte?". Jag bannar mig själv hårt. Jag är ingen rasist, jag hatar all form av den och klantade mig rejält. Och när jag tror att det inte kan bli lite värre så frågar Alicia sin mamma om de ska få besök av ett par gamla vänner till dem. Vi kan kalla de för.. Harry och Sally. Gift par. Min mamma frågar vilka de är och Alicia utbrister förtjust:
"Vi har känt dem jättelänge, de har nyss adopterat en jättegullig pojke från Kina!!".

Crap! Skit! MERDE! Jag vill bara göra en Snurre Sprätt, det vill säga rita en lucka i asfalten, öppna luckan och hoppa ner där.

Men eftersom jag inte hade svalt min hjärna helt så förklarade jag noggrant för Alicia en stund senare vad jag egentligen tänkte säga. Och snäll som hon var så skrattade hon bara och sa att hon förstod väl det.

Men ibland.. jag måste erkänna. Jag har inte mycket till hjärna då. Och jag hittar ofta fel ord på saker. Senast igårkväll då jag och Fredde satt och spelade ett ankspel på hans PS3 och han klarade en bana så utbrast jag glatt:
"SNYGGT FREDDE! Det där är du fan värd en brosch för!"

Att det inte heter brosch, utan ELOGE, fick jag höra resten av kvällen.

Nu ska jag lägga mig i badet och hålla för öronen och ha stängd mun för säkerhetsskull. Ifall hjärnan får för sig att rinna ut i avloppet så tar jag det säkra före det osäkra.

Nåd!

fredag 10 juli 2009

SLUUUUUT!

Puh!

Är helt slut, allvarligt talat. Har dammsugit och torkat golvet på hela nedervåningen och städat toaletten här uppe så det bara GLITTRAR om den (om en vattenklosett nu kan göra det). Det hela tog två timmar. Två timmar konstant städning gör en rätt trött ska ni veta. Fastän jag har tjänat på det. 100 spänn kommer ikväll landa i min ficka för att sedan slösas på popcorn och dricka ikväll till bio.

Jag och Leffe (Fredrik egentligen, men han heter Leif Fredrik så mamma och jag brukar retas och ge honom det smeknamnet ibland... eller öknamnet för honom eftersom han hatar det, hehe) ska gå på PREMIÄR AV FILMEN BRÜNO!

Och vad som händer nästa vecka? Jo, jag och resten av familjen (tyvärr inte Fredrik denna gång) ska ner till södra delen av vårt avlånga land. Fiskebäckskil närmare bestämt. Vi åker på måndag, stannar där med alla efterlängtade kusiner och farbröder och fastrar till fredagen då vi drar till Götet och går på Liseberg (som jag aldrig kommer bli för gammal för). Sedan tror jag vi åker till Jönköping och stannar där tills på tisdag.

Men mitt äventyr slutar inte där, nej. På tisdag börjar hemresan. MEN. Fredrik möter upp mig in the huvudstadh. Så i Stockholm möts vi halvvägs. Och där stannar vi två nätter, BARA jag och min lilla russinpaj.

Vi får låna min kusin Marias lägenhet (så jättesnällt av henne). Då går vi på Grönan (ännu ett nöjesfält), en heldag på stan och kanske hinner vi med att peta in ett biobesök också. Sedan tuffar vi buss hem och då väntar en resa till Furuvik. Mycket skoj kommer det bli framöver. Dock är inte vädret så skoj längre. Kallt. Regn. Grått. Trist. Sommar? Hallå?

Nu ska jag byta kleeder, kleta lite sot i ansiktet och sen är man fit for fight till bion ikväll.

Hola! Eller nåt!

På bussen bakom Hanapee

Nu har pengachocken lagt sig.

Föresten. Jag satt bakom Hanapee i bussen i förrgår då jag skulle in på arbetsförmedlingen. Först såg jag inte att det var hon, men sen sneglade jag lite och visst var det hon som satt där. Med en liten dator i knät skrivandes på ett blogginlägg.

Det kändes ju så sjukt stort också. Att bloggaren jag besökte varje dag satt precis alldeles framför. Och shit vad jag ville säga något till henne. Om att jag läser hennes blogg, att jag älskar den, att hon är så klok och rolig och att hennes ord har gett mig stöd så många gånger.

Men inte ett jäkla ljud fick jag fram. Förutom en nysning och när jag tappade penicillinkartan på golvet. Resten av tiden satt jag och försökte fatta mod att säga dessa saker till henne, men näe. Jag vågade inte. 

När bussen hade stannat så gjorde jag det de flesta nog skulle ha gjort när de suttit i sin egen värld och tänkt i tio minuter - jag reste mig för fort upp, slog huvudet i taket och låtsades inte om att det precis hade smällt högt när mitt huvud tjongade in i bussen tak av plast. That's life.

torsdag 9 juli 2009

Pengachock

Idag då jag loggade in på mitt handelsbankenkonto fick jag en chock.

Saldot låg på över 12 000 kronor. Det var mina försäkringspengar för mitt fula ärr på magen som hade inkasserats från försäkringsbolaget. Innan jag kollade det så satt jag bara och gapade. Sen stängde jag munnen och sa högt "men det måste ha blivit något fel, jag är ju fattig i sommar, det kanske har skett något fel på någon överföring från något mysko företag". För det har man ju läst om i Aftonbladet någon gång att det var ett par 100 000 som hamnat fel på någon svennebanans konto (haha erkänn att låten "svennebanan" just nu spelas upp i huvudet på er).

Det var i alla fall sköna pengar att få. Och särskilt när jag insåg att de var MINA!

fredag 3 juli 2009

Jippie!

Den där räkningen jag fick.. det var om jag tappat bort böckerna och det hade jag ju inte! Så jag kommer få tillbaka mina 500 kronor snarast. Och ikväll ska jag och Freddis på bio!

AJS EJJG 3! ICE AGE!

Såna där filmer man aldrig kan bli för gamla för! Inte i mina ögon i alla fall. Och ni får gärna kalla mig barnrumpa om ni vill! Tar det troligen som en komplimang. För jag kommer aldrig växa upp någonsin! :D :D :D :D :D

Jag har i alla fall varit på Gatufesten nu! Både i onsdags (tillsammans med Freddan) och torsdags (med Majsen och Cajsen). Har haft skitkul båda dagarna måste jag verkligen säga! Dock slutade gårdagen mindre trevligt. Blev ensam i 45 minuter för en viss inte lät mig gå med henne och hennes gäng i 45 minuter då Maja och Cajsa åkt hem. Orsaken varför jag inte fick gå: "alltså jag veet inte, men aa alltså du fattar". Så jag satt i nya parken som ett bortkommet litet rikspucko och smsade. 

Då kom det fram någon.. ja vad ska man säga.. kille? Näe, det var han för gammal för. Gubbe? Definitivt inte, det var han för ung för. Vi säger såhär. En av det manliga könet kom fram till mig och började snacka.

Han: Haha tjena du!
Jag: Hehe hej hej! *skruvar mycket besvärat på mig*
Han: *slår sig ner bredvid mig* Kommer du från Sundsvall elleh? *börjar sätta sig bekvämt och tittar på mig*
Jag: *undviker att möta hans blick* Ja jo, Alnö!
Han: Jaså, jahaa okej! Ja jag kommer också ursprungligen från Sundsvall!
Jag: Jaha.. okej!
Han: Jaa.. jo jag heter *kommerinteihåghansnamn*! *tar i hand*
Jag: Hanna! *skakar hand*
Han: Jahaa.. Hanna eller Anna?
Jag: HHHHHanna!
Han: Jaså, fint fint fint! 
Jag: Jaså tack tack!
Han: När är du född då?
Jag: 90
Han: Jahaa, jag är född 83.
Jag: ....
Han: SOM SAGT! Jag kommer ursprungligen från Sundsvall.
Jag: Men..?
Han: MEN! Min rumskompis är inte härifrån och han undrar lite hur Sundsvallstjejer ser ut!
Jag: Hahaha! 
Han: ... så om jag får ta en bild på dig skulle det vara jätteschysst! *börjar ta fram mobilen ur fickan*
Jag: Haha nämen fyfan vad pinsamt! Jag hatar att vara med på bild!
Han: Men om jag får ta en bild och så får du avgöra sen om den får vara där eller inte!
Jag: HAHA PINSAAMT!
Han: Kom igen nu!
Jag: ... okej då! En bild!
Han: *tänker knäppa en bild*
Jag: NEJ! Vänta! Isåfall får du vara med på bilden också, då känns det mindre pinsamt! (BIG mistake eftersom han var bara tvungen att lägga armen om mig också.. skitkul!)
Han: Ska jag vara med? Okej okej! *tar bilden och visar den för mig*
Jag: Hahaha, men näe, fyfasen!
Han: Men den där blev väl bra, det måste du ju erkänna!
Jag: Hahaha näe! 
Han: Joo, den behåller jag!
Jag: Jaha okej... hahaha!
Han: Annars då? Du verkar vara rätt nykter ikväll! *börjar ta på mig, bland annat på nacken och armen*
Jag: Men hahaha, sluta *ruskar av mig hans jobbiga händer*. Jo jag är nykter ikväll, går på penicillin för jag har en inflammation.
Han: Jahaa oj fan, shit. Vad läser du då?
Jag: Har nyss gått ur gymnasiet estet musik!
Han: Jahaa så du sjunger du? Jag var faktiskt påväg att spela in en skiva med en tjej men hon kom med i Idol istället så hon drog sig ur, så jag är ju på jakt efter en sångerska.
Jag: ...
Han: Men du, måste sticka! Skriv ner ditt nummer snabbt som fan!
Jag: Hahaha nej tack, det är bra!
Han: Okej, ha det trevligt ikväll då!
Jag: Du med!
Han: Hejdå!
Jag: Hej hej!

Jag är inte sådär jättepratglad av mig. Han satt och snackade mycket mer och jag satt mest tyst faktiskt. Jobbigt när han skulle hålla på och.. tafsa? Kändes inte precis kul när hans händer skulle smeka min nacke. NO THANKS!

Ikväll blir det som sagt bio! :)

Och jag örkar inte skrajva någe mera!